Det har nu gått ett par veckor sedan premiärturen med Safiren. Sakta men säker börjar vi hitta henne igen!
En del av oss har upplevt henne piggare med den nya motorn, andra har reflekterat över att hennes typiska karaktör i luften är densamma.

Viss "nojja" finns fortfarande kvar i gruppen, troligen till det bättre. Det leder till försiktighet och ödmjukhet, vilket kan vara klokt så här de första timmarna i luften.
Man blir "djärvare" för var dag som går. Det dröjer nog inte länge till innan vi låter henne "sträcka ut sina ben" till fullo.